Rydsbos renovering

När jag såg ett avsnitt av husdrömmar blev jag så tacksam över hur vår snickare har varit förstående och inläst på alternativa metoder.

Vi har anlitat en snickare som vi haft förut i förra huset och som vi känner. Det känns väldigt skönt när det går att gaffla lite och få goda råd om ditten och datten, innertaket exempelvis. En gammaldags och giftfri lösning som jag inte hade kommit på själv.

En helt igenom konventionell snickare hade avfärdat från start, men vår säger att vi löser det. Precis som det ska vara, och mer nöjda kunde vi knappast ha blivit.

Jag tror att mycket viktig kunskap har gått förlorad i Sverige bland snickarna. Ja, inte byggnadsvårdare då förståss, som tidigt har insett problematiken. 

Men helt vanliga,  som plastar in huset med färg och plastskikt för att undvika fukt, i stället för att se till att materialen klarar fuktvandring. Som gärna prövar nya och otestade mirakelmaterial som får slängas på tippen efter femton år, medan ett beprövat hade med rätt vård hållit i 150 år.

Nä, tacka vet jag kunskap som bevaras och som vi kan bli påminda av från andra länder. Allbäcks påminde ju fransmännen om hur en tar hand om 400 år gamla fönster på Versailles,  precis som vi en gång fick lära oss linoljefärgens prima egenskaper.