Resan genom salen

Jag håller på och experimenterar lite grann. De två plankorna till höger är målad med linoljeförstärkt limfärg. Fortfarande en bra färg och som fäster på limfärg.
 
 
Än så länge verkar det fungera,  har väl suttit så i tre veckor skulle jag tro. Inget som flagnar eller så. Men jag ger det längre tid, så får jag måla mer sedan. I "Det sitter i väggarna" målades det med limfärg. Men de betonade också hur klurig den är. För det är den. Men varför valde jag den då? Varför göra allt så otroligt svårt? Tänkte blicka tillbaka lite. 
 
Såhär såg salen ut när vi tog över och började att peta lite i väggarna och i taket:
 
 
 
 
Renoveringen av salen var allt annat än en dröm. Rivningen gick väl bra, tog tid men gick an. Med värkande armar fick vi slå ner välspelad plywood från taket. Bort med gifter!  Och ner på oss singlade spannmål och gudvetvad.
 
Salen verkar ha senast varit renoverad på femtiotalet någon gång, kanske sjuttio. Innan dess troligen tjugotal och den renoveringen runt 1915-1920 raderar ut i princip alla spår av artonhundratalet(en ny släkt tar vid då).
 
Bjälkarna var iklädda i dubbel pärlspont och ovanpå det en pappspänning som släppt. Vi körde på och tog bort rubbet, när jag upptäckte de kilsågade brädorna. Wow! De ska vi ha!
 
Saliga över salen(hehe) så skulle något på som var bra för material och människor. Något giftfritt, men vad tusan skulle det vara?
 
 
På väggarna provade vi först med grålumpappen,(Hur vi gjorde kan du se här, samt vad jag kom fram till efterå: ) och planen var att måla de med limfärg. Verkade grymt fräckt och en smidig lösning just då. 
 
Men grålumpappen trillade ner och i samma stund fick vi besök. Inget vidare att visa upp, men framförallt kunde jag inte riktigt hantera misslyckandet just då och tänkte väl ge upp. Vilket väl var tur, för då fann jag pappspänningen.
 
 
Taket fick limfärg på sig, på grund av historisk korrekthet men också att det skulle gå snabbt. Men det finns inga genvägar till perfekt byggnadsvård, och tja. Det blev inte så bra, och limfärg måste tvättas bort. Jag fick för mig att den gick o måla över eller patentera, men ack vad jag bedrog mig! Så vi testar just nu lösningen som jag skrev om längre upp, så får vi se. Jag har dock lärt mig att prova på en liten yta först...
 
 
Med facit i hand skulle jag låtit råsponten under varit framme och målat den vit med äggoljetempera. En snabb lösning utan att få framtida problem... Bara möjligheter att göra något när vi väl visste.
 
Taket har jag ingen aning om, egentligen.
 
Men gjort är gjort. Frågan nu är hur jag ska kunna vara efterklok på förhand... 

Plastbantning 2.0

De senaste dagarna har jag börjat fundera mer på vad vi inte har hunnit att byta ut samt nya saker jag vill köpa, men som jag bara hittar i plast.

Som rockring. Vore ju superskoj till flickan.  Men! Plast. Hårdplast förvisso, men vi har nollvision. Söker först på aluminium, men hittar i trä. På IKEA! Visserligen klarlackade med akrylfärg , men alltså WOW! Det händer saker här! 


Sedan funderar jag över en annan omöjlig sak. Fryspåsar. Minns att jag hade kompostpåsar av majsstärkelse i Hammarby Sjöstad(som strävade efter att vara en hållbar stadsdel när jag bodde där) men nu finns det alltså som FRYSPÅSAR! 💕 


Allt går framåt,  så jag börjar fundera över ett lexikon för nyinvigda att slå i för att hitta alternativa material till all plast, för det börjar att bli riktigt lättillgängligt (jämfört med för tre år sedan när jag insett plastens roll i våra liv)

Utflykt i mellandagarna

Jag och en kär vän var på utflykt på juldagen och fann ett ödehus med liknande stil som vårt, med hög källare och reveterad vägg.

Tyvärr är det utom all räddning och en direkt livsfara att inträda i, men förfallet skvallrade om uppförandemetoder som alltid är intressant. 


Stommen var annorlunda mot Rydsbo, där var timmer medan vi har korsvirkesstomme.

Jag kommer snart att återkoppla både till sovrum och  till sättugnsplattor,  för den som undrar var de inläggen tagit vägen 😄
Visa fler inlägg