Sättugnar och deras plattor

Under 1500-talet och fram till 1800-talet tillverkas sättugnar i Sverige. De är vanliga i södra delarna av Sverige och i Europa. Idag finns det mestadels sättugnsplattor, som är inmurade i skorsstenar för att ytterligare ta del av värmen.
 
En ungefärlig datering av sättugnsplattor är möjlig att göra. Det är dock svårt att med säkerhet härleda en ugn till ett visst bruk, undantaget de med bruksbeteckning, eftersom ett flertal bruk har haft tillverkning och både samarbeten och kopiering har förekommit. 
 
Även plattornas ålder kan vara en utmaning att bestämma. Det finns dock ett par egenskaper att titta efter som kan ge en hänvisning. Ett ålderdomligt drag är en ram kring bildframställningen i form av en så kallad "hopplist". En annan detalj är hörnens sammanfogning. På senare ugnar, mot 1700-talets slut och framåt, har ugnarna fasta hörnskenor. Äldre ugnar hade lösa hörnskenor som skruvades fast. Ytterligare dateringshjälp kan vara om beställaren har låtit gjuta in sina initialer.
 
Olika motiv har varit populära under olika tider. I Kulturens årsböcker från 1976 och -77 finns mycket matnyttigt att läsa rörande just detta, vilket jag tänkte beställa snarast!
 
Det finns två olika typer av sättugnar; den ena lägger en in på framsidan, den andra på baksidan.
 
 
 
Ungefär såhär fungerar den som en lägger i från ett annat rum:
 
 
 
Sättugnar kan delas in i fyra kategorier: Bibliska, kungliga/kejserliga heraldiska och övriga motiv.
 
Bibliska motiv är ofta exempelvis den sista nattvarden och skapelsen. I grannbyn finns denna avbildad, men tyvärr har jag inte hittat någon specifik information om den. Det är ett religiöst motiv som skildrar Jesus vaknatt, ni vet den där de somnar hela tiden. Lägg märke till likheten med Rydsbos murstock.
 
 
Det är kul att kika närmare på hus som är lika gamla eller ännu äldre än Rydsbo. I grannbyn har jag möjighet att ta del av det i ett hus från 1700-talet(där sättugnsplattan ovan är i från) och ett som troligen är jämngammalt med Rydsbo.
 
I vår bys äldsta hus finns Nattvarden avbildad. Motivet tillverkads mellan 1600-talet och fram till artonhundratalet och var tämligen populär. På Huseby bruk fick de omtillverka formarna till motivet tre gånger på grund av dess popularitet. Sidoplattan var ofta syndafallet, med Adam och Eva.
 
 
 
Kungliga/kejserliga motiv är drottningen och konungen. Drotningen har vi på Rydsbo, två exemplar, vilekt tyder på att det har funnits en sättugn också. Jag är nyfiken på var den smala sidoplattan tagit vägen...  Troligen hade den varit avbildad med 16 kronor inramad av rokokoornament.
 
Drottningen verkar tillverkats under 1800-talet främst, så kanske de alltid har suttit i detta hus(men först som sättugn, antar jag.)
 
På bilden sitter drottningen på tronen, omgiven av två stående krönta och spjuthållande lejon. I höger handen håller hon en spira och i vänster en stav som är vidgad í ändarna.
 
 
 
Heraldiska motiv innebär att motiven är Sveriges vapen eller släktvapen. Hittills har jag inte sett några sådana live :)
 
 
 
Övriga motiv återfinns lutan, Sankt Göran och draken, örnugnen och kärleksugnen.
 
Gården i grannbyn som är jämngammal med Rydsbo återfinns Sankt göran och draken. Den skildrar kampen mellan det onda och det goda. De har tillverkats åtminstone sedan sekelskiftet 1800-talet. Ett väldigt vanligt motiv.
 
 
Jag har stött på några änglar nu, men har fortfarande inte hittat någon särskild information om dessa; varken var de tillverkades eller under vilket tidsperiod. Jag tycker att de ser relativt sirliga ut och inbillar mig att de tillverkats under sent 1800-tal.
 
I mina föräldrars hus från 1913 är de inmurade i murstocken på det här viset;
 
 
I gården som har bilden av Jesus som ber i Getsemane finns även dessa änglaavbilder, och här hittar jag sidohällen också. Den stora är på pricken  lik mina föräldrars variant, men saknar ornamenten.
 
Jag fortsätter att efterlysa mer information om dessa!
 
 
 
 Jag har även fått veta av Valter Isander att gjutna plattor har tillverkats på flera bruk, de sattes in i öppna spisar och i rörspisar som skydd för teglet bakom plattorna. Men norr om söder var inte sättugnar så vanligt. De gav väl för lite värme. Bilder från densamme nedan:
 
 
 
Typisk gjutjärnsplatta i eldstad. Rörspis Regna. Ca 1830-40:
 
 
 
Källa:
Larsson, GunnarSättugnar från Huseby bruk, 2003
Emelie Petersson
Byggnadsantikvarie, Certifierad sakkunnig avseende kulturvärden - Behörighetsnivå K
Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne